Förlåtet som låter oss vara

Jag ber om ursäkt för saker som jag säger. Saker som jag faktiskt tycker ibland. Men som du får mig tro är oviktiga. Är jag oviktig? Jag säger inte allt jag tycker till dig, rädd för att förlora igen. Ständig tvåa i min egen tävling. Det är ingen tävling, och ändå kommer jag sist. Jag försökerförsökerFÖRSÖKER vara, gulligare, bättre på att laga man, roligare, smalare, gladare, finare, mer otillgänglig och bry mig mer om dig i hopp om att du ska förstå. Förstå att jag egentligen bara är en tjej, en tjej som verkligenverkligenVERKLIGEN älskar dig. Som skulle dö för att få vara med dig tills döden skiljer oss åt. Som inte ens kräver nått tillbaka. Och idag krävde jag en liten sak, och det blev fel. Kanske ska jag be om ursäkt?

                                                     Jag vägrar släppa oss igen. Du är skyldíg oss ett försök.
                                                     Ett helhjärtat försök. För jag vet att det finns där.
                                                     HELA hjärtat....


Lever i en låtsasvärld

Kan vi bara ligga i ett rum i en säng och stirra i varandras ögon. Ligga i en avskärmad värld och älska varandra utan problem. Smeka varandra över pannan ibland och säga att det ordnar sig, att allt löser sig, och att vi älskar varandra. Ligga sådär nära så man kan andas på varandra och känna bara fint. Bara fina känslor..

Älsklingälsklingälskling

Varför blir det alltid såhär?

Tårarna bränner bakom ögonen. Försöker hålla in men det går inte. Varför är jag så självisk, varför nöjer jag mig inte? Jag vet ju innerst inne att du mår dåligt min älskade. Jag vet. Allt jag vill är att hjäla dig upp, om de nu skulle kräva min egen olycka resten av mitt liv. Du förtjänar allt, ALLT!

Jag önskar att jag skulle varit tyst...

RSS 2.0