Ett sanningens ord

Tidig morgon, en morgon som nyss var sen natt. Din röst ekar i mitt nyvakna huvud. Jag stirrade på telefonen i vad som känns en evighet innan jag bestämmer mig för att säga ja till dej inatt. Du säger så mycket saker. Massor av vett & ovett. Sanningar och saker du knappt själv kände till.. Jag gör mitt bästa, försöker verkligen gräva fram ärligheten. Pratar vitt och brett om det jag tror att jag vet någonting om. Mitt i en mening drar ja efter andan och tystnar. Du frågar vad jag skulle säga. Hur ska jag veta tänker jag. Tänker så det knakar, så tanten ovanför surnar till för tredje gången den här helgen. Jag vet inte vart jag har dig säger du med din fullamenjagförsökervaranykter-röst. Bra säger jag, för det vet inte jag heller..

..det enda jag vet är att vi måste ha varandra intill i livet, men inte riktigt hur...
förhoppningsvis sommnar jag breve den blonda tösen igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0