sakerochting

Jag skulle precis stänga av dumma datorn som inte är min när jag kom på att trasseltjejen sa att hon skrivit nytt. En titt senare och de gråa urtvättade mjukisbyxorna är fuktiga igen. Det finns nog ingen som får mig så berörd som hon. Ingen som skriver så hjärtat ryser. Jag antar att det som flyter ur mig kommer från mig. Men jag tror det är hon, trasseltjejen som planterat det i mitt sinne. En gång sa hon till mig, men skriv då bara. Det gör jag, när ångesten hopar sig så flyter den ut över tangenterna. Men bara om man låter den. Tack. Tack det ska jag tänka på.

Men nu tänker jag bara på dig. [oss]